Hjälp, vi behöver en ny typ av ingenjörer!

Ny teknik skapar enorma möjligheter, men också stora utmaningar. Hur kommer det sig att världens kanske säkraste bil är inblandad i en dödsolycka som normalt inte hade hänt? Varför havererar samhällskritiska IT-system och projekt? Varför blir det inte rätt produkt i rätt tid till rätt kostnad?

För att få ett nytt perspektiv på tekniska system med livscykelåtaganden så tog vi ett samtal med Tom Strandberg, konsult på Syntell samt en av huvudlärarna på Edlegios högaktuella kurs Systems Engineeering & Lifecycle Management.

Teknikutveckling och en global marknad sätter press på dagens företag att leverera innovativa produkter och tjänster. Kunder går från att köpa produkter till tjänster, gärna med livscykelåtagande.

Här finns det mycket att vinna för den som kan hantera den ökande komplexiteten och samtidigt mycket att förlora. Det blir allt viktigare att göra rätt för att det ska bli en lönsam affär.

Det finns alltför många exempel på nya signalsystem som ska effektivisera trafiken i stället blivit dyra erfarenheter och produktlansering som gett upphov till dyra kampanjer. Å andra sidan finns lyckade omställningar där företag lyckats ställa om från att sälja produkter till att sälja ett helhetsåtagande.

Vad är det som gör att vissa lyckas och andra inte?

”Det är min övertygelse”, säger Tom Strandberg, ”att det ofta brister i de grundläggande självklarheterna: förståelse för användaren och andra intressenters behov, en systemsyn för att hantera beroenden, beaktande av livscykel i utvecklingsarbetet, Asset management och så vidare”.

”Detta kan tyckas som självklarheter, men för många har situationen ändrats medan man arbetar vidare med de konventionella metoderna. Andra har tagit till sig nya metoder sprungna ur behovet att hantera mjukvara, men inte fått dessa integrerade med andra utvecklingsmetoder för att hantera helheten.”

Lösningar på dagens och morgondagens utmaningar kräver ett tvärfunktionellt tänk och angreppsätt.

T-formade ingenjörer – med system- och livscykelperspektiv

I en artikel i Ny Teknik 2016-06-01 ”Bredare IT-ingenjörer stoppar IT-haverier” efterlyser Martin Törngren, professor i mekatronik KTH, en ny typ av ingenjörer, ”T-formade” ingenjörer. Som både har djupet, kunskaperna inom sin egen disciplin, och bredden: förmågan att samarbeta med andra discipliner och överbrygga klyftan mellan det digitala och det fysiska.

T-formade ingenjörer kallas ofta systemingenjörer. De arbetar tillsammans med projektledare, produktägare och de olika discipliningenjörerna för att ta fram en balanserad teknisk lösning. Traditionellt har dessa en lång erfarenhet från att ha jobbat inom en ingenjörsdisciplin och med tiden lärt sig att ta till sig hela system- och livscykelperspektivet. Utmaningen nu är att situationen kräver att fler kan dessa perspektiv för att ta rätt beslut.

Sverige har en tradition i att ta fram avancerade tekniska system, men omvärlden har kommit ikapp och i många fall gått om. För att säkerställa att man kan ligga i framkanten och ta fram rätt produkter och tjänster jobbar företag och myndigheter såsom Volvo, Scania, Saab, TetraPak, FLIR, FMV och Trafikförvaltningen med att se över sin förmåga att hantera den ökande komplexiteten för att skapa morgondagens erbjudanden.

Fördelen är att man inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Systems Engineering & Lifecycle Management är beprövade och effektiva arbetssätt för att säkerställa att vi effektivt och systematiskt omsätter intressenters behov i bärkraftiga helhetslösningar. Standarden ”ISO/IEC/IEEE 15288:2015 Systems and software engineering – System life cycle processes” och ”Systems Engineering Handbook” utgiven av den globala föreningen International Council on Systems Engineering (INCOSE) är två bra referensverk.

Att bedriva effektivt systemarbetet i en organisation kräver givetvis mer än bara handböcker. För att skapa en förmåga att hantera framtidens utmaningar krävs:

• Processer för att integrera behovsanalys, kravhantering, arkitektur- och modulariseringsarbete, verifiering och validering
• Anpassade metoder och verktyg
• Gemensam begreppsapparat och effektiv informationshantering
• Tydlig ledning och styrning
• Organisation och KOMPETENS

Anpassning till organisation sker bäst genom att skapa en gemensam förståelse och plattform utifrån vilken man kan genomföra sitt förändringsarbete. Ett effektivt sätt är att låta ett antal personer i organisationen ta till sig gängse Systems Engineering & Lifecycle Management kunskap och diskutera utifrån detta.

Allt börjar dock med det goda exemplet. Jobbar du redan i projekt där du ser att tänka i helheter och livscykel inte är oväsentligt, så kan det vara värt att ta stämma av mot gängse praxis för att se att förutsättningarna finns för att du ”skapar rätt produkt på rätt sätt”.

Gå kursen Systems Engineering & Lifecycle Management i maj!

Edlegio arrangerar kursen Systems Engineering & Lifecycle Management tillsammans med huvudlärarna Tom Strandberg och Jonas Larsson i maj 2018. Kursen består av två delar; en teoretiskt inriktad onlinekurs som i 9 lektioner systematiskt går igenom kursens innehåll, samt en kursdag den 29 maj i helklass där våra lärare tillsammans med gruppen varvar de teoretiska kunskaperna med flertalet praktiska övningar för att ge gruppen förutsättningar för implementation i sin egen organsation.

Läs mer om kursen här »