Författare: Ny Teknik Education

Bara fyra av tio företag är förberedda på att hantera en samhällskris och bara en tredjedel har någon form av planering för höjd beredskap eller krig. Beskedet från Myndigheten för Civilt Försvar (MCF), som kom i början av februari, är en tydlig varningsklocka för att beredskapsarbetet hos våra verksamheter behöver skyndas på. Det positiva är att det finns ett intresse för beredskap hos företagen. Men det saknas tid, kunskap och resurser att omsätta det i praktiken.

Läs mer på Ny Teknik

Om våra tekniska system är så avgörande för verksamheten och samhället – varför saknas då ofta en tydlig roll som leder och förvaltar dem ur ett systemperspektiv? Tom Strandberg, konsult på CAG Syntell, beskriver hur den tekniska systemstrategen skapar långsiktigt värde för organisationer, samhällsfunktioner och den egna yrkesrollen i en värld av ökande komplexitet.

Läs mer på Ny Teknik

Transportsystemet är en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i vårt samhälle och omställningen av transportsystemet kan inte läggas på framtiden. Samtidigt öppnar digitalisering, elektrifiering och automatisering ett fönster där Sverige kan stärka konkurrenskraften genom att ligga i framkant och därtill nå klimatmål.

Läs mer på Ny Teknik

I en tid när kompetensbehov förändras snabbt är det viktigare än någonsin att ha ett gemensamt ramverk, tydliga arbetssätt och ett gemensamt språk hos hela teamet. Det hjälper vi företag och organisationer med — med våra uppdragsutbildningar. Vår projektledare Ludvig Callermo Riedel har guidat många företag genom processen, senast i november. Läs intervjun och hör honom berätta hur vi bygger utbildningar anpassade efter just era behov — oavsett om du representerar ett mindre team eller en global organisation.

Läs mer på Ny Teknik

År 2026 blir ett viktigt år för elektrifieringen av transportsektorn då tekniken ska skalas upp med stärkt konkurrenskraft och säkerhet i fokus. Enligt experterna Linda Olofsson från Swedish Electromobility Centre och Andreas Allström från FFI är förutsättningarna på plats och att nästa steg handlar om att accelerera. Båda sitter i styrgruppen för konferensen e-Mobility 360°, som den 3 juni i Stockholm samlar beslutsfattare och branschaktörer för att diskutera hur elektrifieringen kan ta nästa steg.

Läs mer på Ny Teknik

Ny Teknik Education bidrar, tillsammans med Svenska Mässan, till att skapa den nya nordiska mötesplatsen Clima Energy Nordic, som skapar nya förutsättningar för kvalificerat kunskapsutbyte inom fastighetsbranschen. Från och med 2026 kommer Ny Teknik Education utveckla en kursserie i gränslandet mellan energieffektivisering, hållbarhet, teknik, fastighet och ekonomi. Kursernas innehåll baseras på nya kompetensbehov inom branschen mot bakgrund av snabb teknikutveckling och nya regelverk kopplat till bland annat hållbarhet och effektiv energianvändning från EU-håll.

Läs mer på Ny Teknik

Känner du igen dig? ChatGPT eller andra språkmodeller (LLM) ger dig gång efter annan förslag, mallar och lathundar – men det är fortfarande du som måste göra jobbet. Ja, förvisso hjälper den input som du fått, men det är du blir arbetsledd av AI, istället för att du blir arbetsledaren. Det är här agentisk AI skiljer sig från det vi vant oss vid hittills. AI-agenter är designade för att inte bara förklara hur en uppgift kan lösas, utan faktiskt utföra den. De kan planera, agera, besluta och lära sig av resultatet. Detta blir en grundläggande förändring i hur vi nyttjar AI.

Kort sagt går AI från att vara en passiv assistent till att bli en aktiv medarbetare. I vardagen betyder detta att en kundservice-agent kan lösa ärenden och bara lämna över de komplexa fallen, att en supply chain-agent kan justera lager och transporter i realtid, eller att en HR-agent kan jämföra förmåner mot anställdas behov för att förenkla beslut. AI-agenter har potential att markant frigöra tid och minska kostnader. Därtill kan vi förvänta oss mer träffsäkra beslut genom analys av både strukturerade och ostrukturerade data.

Agenter skapar nya möjligheter till innovation, eftersom de inte bara ger underlag – de driver själva processerna framåt. Samtidigt måste de införas med tydliga ramar: ledning, kontroll, etiska riktlinjer och mänsklig överprövning är avgörande för att bygga förtroende och beakta säkerhetsperspektivet.

Många organisationer har sjösatt AI-piloter i liten skala, men fastnat i experiment som inte lett till verkligt värdeskapande. Här kommer agenterna skina! Själva träningen av agenterna har tidigare varit kodtungt men när det nu presenteras lösningar där man tränar dem med vanligt språk sänks implementeringströskeln. Intresset för agenterna är förståeligt mycket stort och trots att AI-jättarna lanserar agent-tjänster på löpande band kan vi säkerligen förvänta oss en explosion av nya verktyg och lösningar framåt.

Men, vad händer med organisationsstrukturen när vi sätter samman team av AI-Agenter som interagerar med varandra och arbetar tillsammans? Vilka nya roller och ansvar behövs när ”digitala medarbetare” blir en självklar del av organisationen? Och kanske den största frågan: vem tar ledartröjan och styr hur agenterna får fotfäste i din organisation?

AI-agenter – tillämpning, optimering och design: 20 januari

Ny kurs: Så bygger och tränar du AI-agenter

Du har väl inte missat att vi har en helt ny kurs där du kan fördjupa dig om det här? Kursen kombinerar vi perspektiv på lönsamhet, praktik och hands-on-upplägg. Du lär dig designa, bygga och optimera AI-agenter för verkliga situationer och anpassat för ditt företag. Du lär dig att bygga en AI-agent utan kod med praktisk vägledning och konstruera syntetiska data för säkerhet och sekretess. Missa inte chansen – anmäl dig HÄR .

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

För att våga investera i elektrifiering och nya anläggningar behöver industrin stabila spelregler och tydliga förutsättningar. Samtidigt ställs energisystemet inför ökade krav på beredskap, flexibilitet och robusthet, där både hållbarhet, pris och leveranssäkerhet påverkas direkt av hur dessa politiska ramar utformas.

– ”Vi har hamnat i ett läge där industrin ofta väntar på att kapacitet ska finnas och att energipriserna ska bli förutsägbara innan de satsar på elektrifiering,” säger Henrik. ”Samtidigt väntar producenter och nätägare på ökad efterfrågan innan de bygger ut. Det blir en ond cirkel som bromsar omställningen.”

Förutsägbarhet är nyckeln för industrin  Industrin menar att de behöver långsiktiga garantier från politiken för att kunna göra investeringar som driver hållbarhet och elektrifiering på riktigt.

– ”Industrin måste kunna räkna hem investeringarna. Utan garantier för stabila energipriser och långsiktig kapacitet riskerar vi att Sverige halkar efter på omställningsresan,” säger Henrik.

Det handlar om mer än elproduktion. För att systemet ska fungera effektivt krävs även distribution, konsumtion och andra energibärare som kan avlasta elsystemet på ett pålitligt sätt. Denna utveckling väcker frågor om hur utbud och efterfrågan på el ska balanseras framöver, särskilt när nya investeringar kräver långsiktiga kalkyler och tydliga styrsignaler.

Annons

Från produktion till systemtänkande  Inför valåret hoppas Henrik på en politisk debatt som går bortom diskussioner om enskilda energislag. Systemtänkandet blir allt viktigare. För att möta framtidens behov måste energimarknaden fungera mer som ett samverkande ekosystem, där data, teknik och aktörer binds samman för att skapa både robusthet och flexibilitet.

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

– ”Det är inte bara elproduktion som avgör Sveriges konkurrenskraft. Vi behöver prata mer om distribution, konsumtion och andra energibärare som kan avlasta elsystemet på ett effektivt och miljövänligt sätt.”

Nya samarbeten och affärsmodeller växer fram  En av de tydligaste trenderna just nu är tekniska aggregatorer som kopplar samman flexibla resurser – allt från industriprocesser till energilager – med digitala plattformar. På så sätt kan både producenter och konsumenter bidra till att stabilisera systemet och samtidigt skapa nya intäktsflöden.

– ”Vi ser hur digitaliseringen öppnar upp helt nya värdeflöden,” säger Henrik. ”I ett första steg har det främst varit elhandelsrelaterade affärer, men framöver tror jag att elnäten kommer att kunna användas mycket mer effektivt när öppen källkod och realtidsdata driver utvecklingen.”

Svenska kraftnät har också tagit flera viktiga steg i den riktningen genom att införa den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och den automatiserade energiaktiveringsmarknaden för mFRR.

– ”Ett viktigt led i energiomställningen är att vi kan nyttja resurser och elnät mer effektivt. Genom införandet av 15-minutershandel och flödesbaserad kapacitetstilldelning har vi tagit viktiga steg för att anpassa elmarknaden till ett elsystem med mer intermittent elproduktion och varierande flöden. På så sätt stärker vi förmågan att hantera framtidens energibehov – och bidrar till att möjliggöra samhällets elektrifiering,” säger Viktoria Neimane, avdelningschef för systemutveckling på Svenska kraftnät.

Hon framhåller också att det nu finns incitament för att öka utbudet på reserver i alla Sveriges elområden, vilket stärker förmågan att balansera i realtid även när elnätet är hårt belastat. ”De kraftigt höjda och volatila obalanskostnaderna tillsammans med minskad kapacitet på intradag är mycket utmanande här och nu, men den vidareutveckling vi genomför på kort och lång sikt – tillsammans med ökat utbud – kommer att stabilisera marknaden.” Ett initiativ Henrik applåderar:

Annons

– ”Visst finns det saker som hade kunnat göras bättre, men jag gillar verkligen initiativet och genomförandeförmågan,” säger Henrik.

Behovet av initiativförmåga  Men trots tekniska framsteg finns tydliga bromsklossar. De största hindren? Långa tillståndsprocesser – och en kultur av att vänta på varandra.

Omställningen i energibranschen handlar alltså inte enbart om ny teknik, utan lika mycket om samarbete, initiativkraft och systemförståelse. Först när aktörerna inom produktion, distribution och konsumtion drar åt samma håll kan Sverige fullt ut dra nytta av elektrifieringen – och stå starkare inför framtidens utmaningar.

Den 9 december kommer Henrik Näsström att moderera samtal på Ny Teknik Educations konferens Sveriges Energisystem, där dessa frågor och lösningar står i centrum. Där möter du bland annat Viktoria Neimane från Svenska Kraftnät, Emma Wiesner från Europaparlamentet och Åsa Petterson från Energiföretagen som tillsammans diskuterar initiativtagande i energiomställningen.

– ”Vi måste sluta vänta på varandra. Energisystemet byggs tillsammans – och det är nu vi behöver agera,” avslutar Henrik.

De stora skiftena i affärshistorien har alltid

handlat om att göra det svåra vardagligt. Boktryckarkonsten gjorde kunskap

tillgänglig för alla. Internet gjorde information global. Nu står vi inför

samma resa med artificiell intelligens och maskininlärning.

Men vägen dit är långt ifrån självklar. Hittills

har AI-projekt ofta varit exklusiva, dyra och konsultdrivna. Företag har köpt

analyser för att segmentera kunder, bygga prissättningsmodeller eller utveckla

produktkonfigurationer. Resultatet blev ofta imponerande rapporter och

prototyper – men sällan något som slog rot i verksamheten.

MIT Sloan och McKinsey har visat att upp till 80

procent av alla AI-projekt fastnar i pilotstadiet. Tekniken fungerar, men

affärsvärdet uteblir.

Varför händer det? Enligt Alexander Todoran, senior

rådgivare, statistiker och utbildare på Ny Teknik Educations kurs Från data

till affärsvärde, handlar det inte om att tekniken sviker.

– Problemet är inte algoritmerna. Utmaningen är

att många företag aldrig gör den första ordningens analys – att tydligt

definiera problemet, analysera rätt data och förstå hur resultaten ska användas

i besluten, säger han.

Tre faser av AI/ML-mognad

Annons

För att förstå varför så många misslyckas behöver

man se på hur AI mognar i en organisation. Alexander Todoran beskriver tre steg.

– För det första har många företag ett externt

beroende – analyser köps in från konsulter. Det är kostsamt, isolerat och

ofta utan förankring i vardagen. För det andra så är det viktigt att göra första

ordningens analys – organisationen börjar själva formulera frågor och tolka

resultat. Tekniken används, men fortfarande av få. För det tredje så är demokratiserad

AI/ML avgörande– self-service analytics, färdiga script och open source gör

att fler i organisationen kan arbeta direkt med data och fatta datadrivna

beslut.

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

– Det avgörande är att veta var man befinner sig

på skalan. Många vill hoppa direkt till fas tre, men missar att bygga grunden i

fas två, säger Alexander.

Hinder på

vägen

Forskning pekar på tre återkommande hinder som

gör att AI/ML inte får fäste:

– Rädsla – chefer tvekar att investera i

något som upplevs som en svart låda, kopplas oftast till ML modeller. Integration

– det är svårt att få nya system att samspela med befintliga processer. Kompetensbrist

– känslan av att den egna organisationen inte klarar tekniken, säger Alexander.

Alla dessa hinder går dock att hantera. Rädslan

försvinner ofta när fler får möjlighet att experimentera själva, integration

blir enklare när man börjar i liten skala, och kompetensbristen mildras när

organisationen inser att tröskeln till analys inte längre är lika hög.

– Den största myten är att AI kräver dyra

specialistteam. Med dagens verktyg kan en produktchef, controller eller

ingenjör ta de första stegen själva. Det handlar inte om att bli forskare, utan

om att förstå hur verktygen kan användas i affären, säger Alexander.

När fler får

arbeta med analysen

Annons

Det är här dagens verktyg gör verklig skillnad.

Det som tidigare krävde långa konsultprojekt kan idag göras av interna team på

några dagar.

– Du kan ladda ned ett script för conjoint-analys

eller prediktiv prissättning gratis och köra det på din egen laptop. Då kan

fokus flyttas från att koda till att tolka och kommunicera resultat, säger

Alexander.

Exemplen är många: Telekom använder

klusteranalyser för att förutsäga vilka kunder som riskerar att lämna. Fordonsindustrin

väger räckvidd mot pris i elbilsutveckling med hjälp av conjoint-modeller. Industrin :

inom industrin

används ML för att upptäcka mönster i sensordata och förutsäga maskinhaverier. Bank och

finans använder maskininlärning för att upptäcka avvikande transaktioner

och stärka regelefterlevnaden. Sjukvården testar AI för att förutsäga

patientflöden och planera resurser mer effektivt. Offentlig sektor

börjar använda analys för att prioritera insatser och mäta effekter av

policyförändringar.

Gemensamt för alla är att analysen leder till

faktiska beslut, inte bara en teknisk rapport.

Vem vinner –

och vem förlorar?

När barriärerna försvinner blir det svårt att

försvara dyra, isolerade konsultlösningar. De företag som i stället sprider

kompetensen internt blir vinnarna.

– Det är här kraften frigörs. När fler i

organisationen kan arbeta med analys och AI blir det inte en exklusiv kuliss,

utan en del av vardagen, säger Alexander.

För små och medelstora företag innebär det en

unik möjlighet. När verktygen blir tillgängliga för alla kan även mindre

aktörer fatta beslut baserade på samma nivå av analys som de största

konkurrenterna.

Framtiden: bredd och uppskill

Det kommande skiftet handlar därför mindre om att

jaga nästa algoritm och mer om att bygga bred kompetens.

Med rätt uppskill kan personer i många olika

roller inom företagens IT- och teknikorganisationer – särskilt de som verkar i

gränslandet mellan teknik och affär – ta en aktiv del i datadrivna beslut. Det

handlar om att kunna ställa rätt frågor, tolka resultat och kommunicera

insikter.

– Framtidens konkurrensfördel sitter inte i vem

som har flest neurala nätverk, utan i vem som bäst kan använda de verktyg som

redan finns, säger Alexander.

Tre råd för

att komma igång

Börja i liten skala – välj ett affärsproblem som är konkret och hanterbart. Gör första analysen själv – använd öppna verktyg och färdiga script för att skapa förståelse internt. Bygg kompetens parallellt – låt fler i organisationen prova, tolka och presentera resultat. Det är inte nästa algoritm som avgör vem som

lyckas, utan viljan att sprida kompetensen brett och göra analys till en

vardagskompetens.

Att ta steget från ord till handling kräver inte att man uppfinner

hjulet på nytt. Det handlar snarare om att bygga förståelse för de AI- och

ML-verktyg som redan finns och träna på att använda dem i verkliga

beslutssituationer. När analys och maskininlärning flyttas närmare vardagen kan

fler roller – långt bortom datateamen – vara med och påverka affären.

För att stötta den utvecklingen erbjuder NyTeknik Education en kurs

som kombinerar teori, maskininlärning i praktiken och branschspecifika case.

Deltagarna får både en överblick över hur AI och ML förändrar beslutsfattandet

och konkreta övningar som gör det möjligt att ta med nya arbetssätt hem till

den egna organisationen.

Försvarsmarknaden är mitt i en omfattande förändring

Svensk försvarsindustri befinner sig i ett historiskt skede.

Försvarsanslagen har ökat kraftigt, intresset från internationella aktörer

växer och industrin förväntas leverera lösningar i en takt som saknar motstycke

i modern tid. Samtidigt finns en känsla av eftersläpning. Efter år av

nedrustning har mycket produktionskapacitet gått förlorad.

”Vi måste bygga upp en försvarsförmåga – just för att slippa

använda den”, framhåller Micael Lawson, vd för ingenjörs- och

teknikkonsultbolaget Recas. Budskapet är tydligt: förmågan i sig är en del av

avskräckningen.

Historien visar att Sverige tidigare kunnat bygga sådan

robusthet. Under kalla kriget spreds exempelvis flygbaserna över hela landet

för att minska sårbarheten. I stället för en handfull baser hade man ett trettiotal.

En potentiell angripare tvingades planera för att hantera fler mål, vilket i

sig blev en skyddsmekanism.

Beredskap och serviceförmåga i Sverige?

I dag ser bilden annorlunda ut. Kritiska komponenter och

system servas ofta utomlands, ibland långt från både Försvarsmakten och den

svenska industrin. Konsekvensen blir långa väntetider och minskad beredskap.

Annons

Här pekar Stefan Barbunopulos, vice vd på Recas på behovet

av att bygga upp mer kapacitet i Sverige. Ett alternativ är licensavtal som gör

det möjligt att tillverka utländska komponenter på hemmaplan. Ett annat är att

i större utsträckning förlägga service och underhåll till svenska verkstäder.

”På så sätt behåller man förmågan inom landets gränser”,

säger Stefan. Han fortsätter ”syftet är inte att etablera parallella

industrier, utan att bygga redundans genom geografisk spridning. När service

kan ske lokalt och produktion fördelas mellan flera aktörer i olika regioner

minskar sårbarheten och robustheten i försörjningsnätet stärks”

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

Robusta försörjningskedjor blir en av de framträdande

frågorna för diskussion när Ny Teknik Education i samarbete med Säkerhets- och

försvarsföretagen i september arrangerar konferens om näringslivets roll i upprustningen

av Sveriges försvarsförmåga.

Ska vi inspireras av andra länder?

Flera länder ställer i dag tydliga krav på nationell

kapacitet i samband med försvarsupphandlingar. Finland har länge haft en modell

där en del av service och underhåll ska ske i landet. I Storbritannien och USA

finns liknande principer, med syfte att säkerställa att centrala system kan

hållas i drift även under kris. Detta har bland annat uppmärksammats i analyser

från FOI och i Nato-rapporter de senaste åren.

Micael Lawson menar att Sverige kan inspireras av detta. Han

lyfter även exempel från civil industri: bilindustrins klustertillverkning för

att undvika produktionsstopp och logistikaktörer som snabbt kan styra om

flöden. ”Skillnaden är att vi här inte bygger en sårbar leveranskedja, utan ett

nätverk”, säger han.

Poängen är densamma: i stället för en linjär kedja där varje

svag länk kan brista, behöver Sverige utveckla nätverk där fabriker,

leverantörer och underhållsresurser kan täcka upp för varandra.

Behov av tydlig kravställning

Micael pekar på behovet av den typ av politisk styrning som

vi börjar se nu med bland annat ny försvarsindustristrategi. Frågan om

försörjningstrygghet kan inte lösas enbart av industrin. Med regleringsbrev och

styrdokument som tydligt formulerar krav på robusthet kan Försvarsmakten och

FMV kan ställa om.

Annons

”Industrin vill gärna bidra, men vi kan inte beställa åt oss

själva”.

Bilden delas av flera andra aktörer. Totalförsvarets

forskningsinstitut har i flera analyser varnat för sårbarheter i

försörjningskedjorna. Säkerhetspolisen har i sina rapporter påtalat riskerna

med utländska beroenden, och i Nato-sammanhang har man återkommande betonat

vikten av nationell kapacitet som grund för gemensam säkerhet.

Trots bristerna är budskapet från industrin tydligt: viljan

och kapaciteten finns. Svensk industri kan växla upp, bidra med kompetens och

skapa den robusthet som krävs – men riktningen måste vara gemensam.

”Vårt fokus måste vara på vad vi kan åstadkomma för Sveriges

bästa, snarare än på enskilda organisationsnummer”, säger Stefan Barbunopulos.

Det handlar om mer än affärer. Att bygga en starkare

försörjningsförmåga är i grunden en fråga om samhällsnytta och nationell

styrka.

Frågan saknar inte politisk förankring. Överste Magnus

Frykvall, chef för utvecklingsavdelningen på Försvarsmakten, påpekar att den

politiska styrningen redan finns, både i inriktningen för totalförsvaret 2025

och i Försvarsbeslut 2024. Däremot återstår det att omsätta dessa styrande

dokument till praktisk förmåga i leveranskedjor, service och produktion. Just

detta kommer stå i fokus på den kommande konferensen när politiker, myndigheter

och industri samlas för att diskutera hur styrningen blir verklighet.

En positivism framåt

Det är lätt att fastna i problembeskrivningar, men Micael

Lawson och Stefan Barbunopulos vill betona att det finns lösningar.

Klustertillverkning, inhemsk service, licensavtal och automatisering är några

vägar de pekar på. Andra länder har redan visat att det går.

”Svensk industri är redo att stötta både Sverige och våra

allierade”, säger Stefan.

Kriget i Ukraina har blivit en väckarklocka för hela Europa.

För Sveriges del handlar det nu om att bygga robusthet i alla led – inte för

att använda förmågan i krig, utan för att vara stark nog att slippa.

Konferens – Ny tenik Education

Näringlivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga – 25 september

Varmt välkommen att ta del av samtal och diskussion kring

hur näringslivet kan bidra till utvecklingen av Sveriges försvarsförmåga när Ny

Teknik Education tillsammans med Säkerhets- och Försvarsföretagen arrangerar konferensen

Näringslivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga i

Stockholm den 25 september 2025. På scen ser vi bland andra GKN Aerospace

Engines koncernchef Joakim Andersson, Generalmajor Jonas Wikman och Christian

Hedelin, strategidirektör på Saab. Anmäl dig här

innan platserna tar slut!