Industrin – nyckeln för Sveriges försvarsförmåga

Försvarsmarknaden är mitt i en omfattande förändring

Svensk försvarsindustri befinner sig i ett historiskt skede.

Försvarsanslagen har ökat kraftigt, intresset från internationella aktörer

växer och industrin förväntas leverera lösningar i en takt som saknar motstycke

i modern tid. Samtidigt finns en känsla av eftersläpning. Efter år av

nedrustning har mycket produktionskapacitet gått förlorad.

”Vi måste bygga upp en försvarsförmåga – just för att slippa

använda den”, framhåller Micael Lawson, vd för ingenjörs- och

teknikkonsultbolaget Recas. Budskapet är tydligt: förmågan i sig är en del av

avskräckningen.

Historien visar att Sverige tidigare kunnat bygga sådan

robusthet. Under kalla kriget spreds exempelvis flygbaserna över hela landet

för att minska sårbarheten. I stället för en handfull baser hade man ett trettiotal.

En potentiell angripare tvingades planera för att hantera fler mål, vilket i

sig blev en skyddsmekanism.

Beredskap och serviceförmåga i Sverige?

I dag ser bilden annorlunda ut. Kritiska komponenter och

system servas ofta utomlands, ibland långt från både Försvarsmakten och den

svenska industrin. Konsekvensen blir långa väntetider och minskad beredskap.

Annons

Här pekar Stefan Barbunopulos, vice vd på Recas på behovet

av att bygga upp mer kapacitet i Sverige. Ett alternativ är licensavtal som gör

det möjligt att tillverka utländska komponenter på hemmaplan. Ett annat är att

i större utsträckning förlägga service och underhåll till svenska verkstäder.

”På så sätt behåller man förmågan inom landets gränser”,

säger Stefan. Han fortsätter ”syftet är inte att etablera parallella

industrier, utan att bygga redundans genom geografisk spridning. När service

kan ske lokalt och produktion fördelas mellan flera aktörer i olika regioner

minskar sårbarheten och robustheten i försörjningsnätet stärks”

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

Robusta försörjningskedjor blir en av de framträdande

frågorna för diskussion när Ny Teknik Education i samarbete med Säkerhets- och

försvarsföretagen i september arrangerar konferens om näringslivets roll i upprustningen

av Sveriges försvarsförmåga.

Ska vi inspireras av andra länder?

Flera länder ställer i dag tydliga krav på nationell

kapacitet i samband med försvarsupphandlingar. Finland har länge haft en modell

där en del av service och underhåll ska ske i landet. I Storbritannien och USA

finns liknande principer, med syfte att säkerställa att centrala system kan

hållas i drift även under kris. Detta har bland annat uppmärksammats i analyser

från FOI och i Nato-rapporter de senaste åren.

Micael Lawson menar att Sverige kan inspireras av detta. Han

lyfter även exempel från civil industri: bilindustrins klustertillverkning för

att undvika produktionsstopp och logistikaktörer som snabbt kan styra om

flöden. ”Skillnaden är att vi här inte bygger en sårbar leveranskedja, utan ett

nätverk”, säger han.

Poängen är densamma: i stället för en linjär kedja där varje

svag länk kan brista, behöver Sverige utveckla nätverk där fabriker,

leverantörer och underhållsresurser kan täcka upp för varandra.

Behov av tydlig kravställning

Micael pekar på behovet av den typ av politisk styrning som

vi börjar se nu med bland annat ny försvarsindustristrategi. Frågan om

försörjningstrygghet kan inte lösas enbart av industrin. Med regleringsbrev och

styrdokument som tydligt formulerar krav på robusthet kan Försvarsmakten och

FMV kan ställa om.

Annons

”Industrin vill gärna bidra, men vi kan inte beställa åt oss

själva”.

Bilden delas av flera andra aktörer. Totalförsvarets

forskningsinstitut har i flera analyser varnat för sårbarheter i

försörjningskedjorna. Säkerhetspolisen har i sina rapporter påtalat riskerna

med utländska beroenden, och i Nato-sammanhang har man återkommande betonat

vikten av nationell kapacitet som grund för gemensam säkerhet.

Trots bristerna är budskapet från industrin tydligt: viljan

och kapaciteten finns. Svensk industri kan växla upp, bidra med kompetens och

skapa den robusthet som krävs – men riktningen måste vara gemensam.

”Vårt fokus måste vara på vad vi kan åstadkomma för Sveriges

bästa, snarare än på enskilda organisationsnummer”, säger Stefan Barbunopulos.

Det handlar om mer än affärer. Att bygga en starkare

försörjningsförmåga är i grunden en fråga om samhällsnytta och nationell

styrka.

Frågan saknar inte politisk förankring. Överste Magnus

Frykvall, chef för utvecklingsavdelningen på Försvarsmakten, påpekar att den

politiska styrningen redan finns, både i inriktningen för totalförsvaret 2025

och i Försvarsbeslut 2024. Däremot återstår det att omsätta dessa styrande

dokument till praktisk förmåga i leveranskedjor, service och produktion. Just

detta kommer stå i fokus på den kommande konferensen när politiker, myndigheter

och industri samlas för att diskutera hur styrningen blir verklighet.

En positivism framåt

Det är lätt att fastna i problembeskrivningar, men Micael

Lawson och Stefan Barbunopulos vill betona att det finns lösningar.

Klustertillverkning, inhemsk service, licensavtal och automatisering är några

vägar de pekar på. Andra länder har redan visat att det går.

”Svensk industri är redo att stötta både Sverige och våra

allierade”, säger Stefan.

Kriget i Ukraina har blivit en väckarklocka för hela Europa.

För Sveriges del handlar det nu om att bygga robusthet i alla led – inte för

att använda förmågan i krig, utan för att vara stark nog att slippa.

Konferens – Ny tenik Education

Näringlivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga – 25 september

Varmt välkommen att ta del av samtal och diskussion kring

hur näringslivet kan bidra till utvecklingen av Sveriges försvarsförmåga när Ny

Teknik Education tillsammans med Säkerhets- och Försvarsföretagen arrangerar konferensen

Näringslivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga i

Stockholm den 25 september 2025. På scen ser vi bland andra GKN Aerospace

Engines koncernchef Joakim Andersson, Generalmajor Jonas Wikman och Christian

Hedelin, strategidirektör på Saab. Anmäl dig här

innan platserna tar slut!