Kategori: Senaste nytt

För att våga investera i elektrifiering och nya anläggningar behöver industrin stabila spelregler och tydliga förutsättningar. Samtidigt ställs energisystemet inför ökade krav på beredskap, flexibilitet och robusthet, där både hållbarhet, pris och leveranssäkerhet påverkas direkt av hur dessa politiska ramar utformas.

– ”Vi har hamnat i ett läge där industrin ofta väntar på att kapacitet ska finnas och att energipriserna ska bli förutsägbara innan de satsar på elektrifiering,” säger Henrik. ”Samtidigt väntar producenter och nätägare på ökad efterfrågan innan de bygger ut. Det blir en ond cirkel som bromsar omställningen.”

Förutsägbarhet är nyckeln för industrin  Industrin menar att de behöver långsiktiga garantier från politiken för att kunna göra investeringar som driver hållbarhet och elektrifiering på riktigt.

– ”Industrin måste kunna räkna hem investeringarna. Utan garantier för stabila energipriser och långsiktig kapacitet riskerar vi att Sverige halkar efter på omställningsresan,” säger Henrik.

Det handlar om mer än elproduktion. För att systemet ska fungera effektivt krävs även distribution, konsumtion och andra energibärare som kan avlasta elsystemet på ett pålitligt sätt. Denna utveckling väcker frågor om hur utbud och efterfrågan på el ska balanseras framöver, särskilt när nya investeringar kräver långsiktiga kalkyler och tydliga styrsignaler.

Annons

Från produktion till systemtänkande  Inför valåret hoppas Henrik på en politisk debatt som går bortom diskussioner om enskilda energislag. Systemtänkandet blir allt viktigare. För att möta framtidens behov måste energimarknaden fungera mer som ett samverkande ekosystem, där data, teknik och aktörer binds samman för att skapa både robusthet och flexibilitet.

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

– ”Det är inte bara elproduktion som avgör Sveriges konkurrenskraft. Vi behöver prata mer om distribution, konsumtion och andra energibärare som kan avlasta elsystemet på ett effektivt och miljövänligt sätt.”

Nya samarbeten och affärsmodeller växer fram  En av de tydligaste trenderna just nu är tekniska aggregatorer som kopplar samman flexibla resurser – allt från industriprocesser till energilager – med digitala plattformar. På så sätt kan både producenter och konsumenter bidra till att stabilisera systemet och samtidigt skapa nya intäktsflöden.

– ”Vi ser hur digitaliseringen öppnar upp helt nya värdeflöden,” säger Henrik. ”I ett första steg har det främst varit elhandelsrelaterade affärer, men framöver tror jag att elnäten kommer att kunna användas mycket mer effektivt när öppen källkod och realtidsdata driver utvecklingen.”

Svenska kraftnät har också tagit flera viktiga steg i den riktningen genom att införa den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden och den automatiserade energiaktiveringsmarknaden för mFRR.

– ”Ett viktigt led i energiomställningen är att vi kan nyttja resurser och elnät mer effektivt. Genom införandet av 15-minutershandel och flödesbaserad kapacitetstilldelning har vi tagit viktiga steg för att anpassa elmarknaden till ett elsystem med mer intermittent elproduktion och varierande flöden. På så sätt stärker vi förmågan att hantera framtidens energibehov – och bidrar till att möjliggöra samhällets elektrifiering,” säger Viktoria Neimane, avdelningschef för systemutveckling på Svenska kraftnät.

Hon framhåller också att det nu finns incitament för att öka utbudet på reserver i alla Sveriges elområden, vilket stärker förmågan att balansera i realtid även när elnätet är hårt belastat. ”De kraftigt höjda och volatila obalanskostnaderna tillsammans med minskad kapacitet på intradag är mycket utmanande här och nu, men den vidareutveckling vi genomför på kort och lång sikt – tillsammans med ökat utbud – kommer att stabilisera marknaden.” Ett initiativ Henrik applåderar:

Annons

– ”Visst finns det saker som hade kunnat göras bättre, men jag gillar verkligen initiativet och genomförandeförmågan,” säger Henrik.

Behovet av initiativförmåga  Men trots tekniska framsteg finns tydliga bromsklossar. De största hindren? Långa tillståndsprocesser – och en kultur av att vänta på varandra.

Omställningen i energibranschen handlar alltså inte enbart om ny teknik, utan lika mycket om samarbete, initiativkraft och systemförståelse. Först när aktörerna inom produktion, distribution och konsumtion drar åt samma håll kan Sverige fullt ut dra nytta av elektrifieringen – och stå starkare inför framtidens utmaningar.

Den 9 december kommer Henrik Näsström att moderera samtal på Ny Teknik Educations konferens Sveriges Energisystem, där dessa frågor och lösningar står i centrum. Där möter du bland annat Viktoria Neimane från Svenska Kraftnät, Emma Wiesner från Europaparlamentet och Åsa Petterson från Energiföretagen som tillsammans diskuterar initiativtagande i energiomställningen.

– ”Vi måste sluta vänta på varandra. Energisystemet byggs tillsammans – och det är nu vi behöver agera,” avslutar Henrik.

De stora skiftena i affärshistorien har alltid

handlat om att göra det svåra vardagligt. Boktryckarkonsten gjorde kunskap

tillgänglig för alla. Internet gjorde information global. Nu står vi inför

samma resa med artificiell intelligens och maskininlärning.

Men vägen dit är långt ifrån självklar. Hittills

har AI-projekt ofta varit exklusiva, dyra och konsultdrivna. Företag har köpt

analyser för att segmentera kunder, bygga prissättningsmodeller eller utveckla

produktkonfigurationer. Resultatet blev ofta imponerande rapporter och

prototyper – men sällan något som slog rot i verksamheten.

MIT Sloan och McKinsey har visat att upp till 80

procent av alla AI-projekt fastnar i pilotstadiet. Tekniken fungerar, men

affärsvärdet uteblir.

Varför händer det? Enligt Alexander Todoran, senior

rådgivare, statistiker och utbildare på Ny Teknik Educations kurs Från data

till affärsvärde, handlar det inte om att tekniken sviker.

– Problemet är inte algoritmerna. Utmaningen är

att många företag aldrig gör den första ordningens analys – att tydligt

definiera problemet, analysera rätt data och förstå hur resultaten ska användas

i besluten, säger han.

Tre faser av AI/ML-mognad

Annons

För att förstå varför så många misslyckas behöver

man se på hur AI mognar i en organisation. Alexander Todoran beskriver tre steg.

– För det första har många företag ett externt

beroende – analyser köps in från konsulter. Det är kostsamt, isolerat och

ofta utan förankring i vardagen. För det andra så är det viktigt att göra första

ordningens analys – organisationen börjar själva formulera frågor och tolka

resultat. Tekniken används, men fortfarande av få. För det tredje så är demokratiserad

AI/ML avgörande– self-service analytics, färdiga script och open source gör

att fler i organisationen kan arbeta direkt med data och fatta datadrivna

beslut.

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

– Det avgörande är att veta var man befinner sig

på skalan. Många vill hoppa direkt till fas tre, men missar att bygga grunden i

fas två, säger Alexander.

Hinder på

vägen

Forskning pekar på tre återkommande hinder som

gör att AI/ML inte får fäste:

– Rädsla – chefer tvekar att investera i

något som upplevs som en svart låda, kopplas oftast till ML modeller. Integration

– det är svårt att få nya system att samspela med befintliga processer. Kompetensbrist

– känslan av att den egna organisationen inte klarar tekniken, säger Alexander.

Alla dessa hinder går dock att hantera. Rädslan

försvinner ofta när fler får möjlighet att experimentera själva, integration

blir enklare när man börjar i liten skala, och kompetensbristen mildras när

organisationen inser att tröskeln till analys inte längre är lika hög.

– Den största myten är att AI kräver dyra

specialistteam. Med dagens verktyg kan en produktchef, controller eller

ingenjör ta de första stegen själva. Det handlar inte om att bli forskare, utan

om att förstå hur verktygen kan användas i affären, säger Alexander.

När fler får

arbeta med analysen

Annons

Det är här dagens verktyg gör verklig skillnad.

Det som tidigare krävde långa konsultprojekt kan idag göras av interna team på

några dagar.

– Du kan ladda ned ett script för conjoint-analys

eller prediktiv prissättning gratis och köra det på din egen laptop. Då kan

fokus flyttas från att koda till att tolka och kommunicera resultat, säger

Alexander.

Exemplen är många: Telekom använder

klusteranalyser för att förutsäga vilka kunder som riskerar att lämna. Fordonsindustrin

väger räckvidd mot pris i elbilsutveckling med hjälp av conjoint-modeller. Industrin :

inom industrin

används ML för att upptäcka mönster i sensordata och förutsäga maskinhaverier. Bank och

finans använder maskininlärning för att upptäcka avvikande transaktioner

och stärka regelefterlevnaden. Sjukvården testar AI för att förutsäga

patientflöden och planera resurser mer effektivt. Offentlig sektor

börjar använda analys för att prioritera insatser och mäta effekter av

policyförändringar.

Gemensamt för alla är att analysen leder till

faktiska beslut, inte bara en teknisk rapport.

Vem vinner –

och vem förlorar?

När barriärerna försvinner blir det svårt att

försvara dyra, isolerade konsultlösningar. De företag som i stället sprider

kompetensen internt blir vinnarna.

– Det är här kraften frigörs. När fler i

organisationen kan arbeta med analys och AI blir det inte en exklusiv kuliss,

utan en del av vardagen, säger Alexander.

För små och medelstora företag innebär det en

unik möjlighet. När verktygen blir tillgängliga för alla kan även mindre

aktörer fatta beslut baserade på samma nivå av analys som de största

konkurrenterna.

Framtiden: bredd och uppskill

Det kommande skiftet handlar därför mindre om att

jaga nästa algoritm och mer om att bygga bred kompetens.

Med rätt uppskill kan personer i många olika

roller inom företagens IT- och teknikorganisationer – särskilt de som verkar i

gränslandet mellan teknik och affär – ta en aktiv del i datadrivna beslut. Det

handlar om att kunna ställa rätt frågor, tolka resultat och kommunicera

insikter.

– Framtidens konkurrensfördel sitter inte i vem

som har flest neurala nätverk, utan i vem som bäst kan använda de verktyg som

redan finns, säger Alexander.

Tre råd för

att komma igång

Börja i liten skala – välj ett affärsproblem som är konkret och hanterbart. Gör första analysen själv – använd öppna verktyg och färdiga script för att skapa förståelse internt. Bygg kompetens parallellt – låt fler i organisationen prova, tolka och presentera resultat. Det är inte nästa algoritm som avgör vem som

lyckas, utan viljan att sprida kompetensen brett och göra analys till en

vardagskompetens.

Att ta steget från ord till handling kräver inte att man uppfinner

hjulet på nytt. Det handlar snarare om att bygga förståelse för de AI- och

ML-verktyg som redan finns och träna på att använda dem i verkliga

beslutssituationer. När analys och maskininlärning flyttas närmare vardagen kan

fler roller – långt bortom datateamen – vara med och påverka affären.

För att stötta den utvecklingen erbjuder NyTeknik Education en kurs

som kombinerar teori, maskininlärning i praktiken och branschspecifika case.

Deltagarna får både en överblick över hur AI och ML förändrar beslutsfattandet

och konkreta övningar som gör det möjligt att ta med nya arbetssätt hem till

den egna organisationen.

Försvarsmarknaden är mitt i en omfattande förändring

Svensk försvarsindustri befinner sig i ett historiskt skede.

Försvarsanslagen har ökat kraftigt, intresset från internationella aktörer

växer och industrin förväntas leverera lösningar i en takt som saknar motstycke

i modern tid. Samtidigt finns en känsla av eftersläpning. Efter år av

nedrustning har mycket produktionskapacitet gått förlorad.

”Vi måste bygga upp en försvarsförmåga – just för att slippa

använda den”, framhåller Micael Lawson, vd för ingenjörs- och

teknikkonsultbolaget Recas. Budskapet är tydligt: förmågan i sig är en del av

avskräckningen.

Historien visar att Sverige tidigare kunnat bygga sådan

robusthet. Under kalla kriget spreds exempelvis flygbaserna över hela landet

för att minska sårbarheten. I stället för en handfull baser hade man ett trettiotal.

En potentiell angripare tvingades planera för att hantera fler mål, vilket i

sig blev en skyddsmekanism.

Beredskap och serviceförmåga i Sverige?

I dag ser bilden annorlunda ut. Kritiska komponenter och

system servas ofta utomlands, ibland långt från både Försvarsmakten och den

svenska industrin. Konsekvensen blir långa väntetider och minskad beredskap.

Annons

Här pekar Stefan Barbunopulos, vice vd på Recas på behovet

av att bygga upp mer kapacitet i Sverige. Ett alternativ är licensavtal som gör

det möjligt att tillverka utländska komponenter på hemmaplan. Ett annat är att

i större utsträckning förlägga service och underhåll till svenska verkstäder.

”På så sätt behåller man förmågan inom landets gränser”,

säger Stefan. Han fortsätter ”syftet är inte att etablera parallella

industrier, utan att bygga redundans genom geografisk spridning. När service

kan ske lokalt och produktion fördelas mellan flera aktörer i olika regioner

minskar sårbarheten och robustheten i försörjningsnätet stärks”

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

Robusta försörjningskedjor blir en av de framträdande

frågorna för diskussion när Ny Teknik Education i samarbete med Säkerhets- och

försvarsföretagen i september arrangerar konferens om näringslivets roll i upprustningen

av Sveriges försvarsförmåga.

Ska vi inspireras av andra länder?

Flera länder ställer i dag tydliga krav på nationell

kapacitet i samband med försvarsupphandlingar. Finland har länge haft en modell

där en del av service och underhåll ska ske i landet. I Storbritannien och USA

finns liknande principer, med syfte att säkerställa att centrala system kan

hållas i drift även under kris. Detta har bland annat uppmärksammats i analyser

från FOI och i Nato-rapporter de senaste åren.

Micael Lawson menar att Sverige kan inspireras av detta. Han

lyfter även exempel från civil industri: bilindustrins klustertillverkning för

att undvika produktionsstopp och logistikaktörer som snabbt kan styra om

flöden. ”Skillnaden är att vi här inte bygger en sårbar leveranskedja, utan ett

nätverk”, säger han.

Poängen är densamma: i stället för en linjär kedja där varje

svag länk kan brista, behöver Sverige utveckla nätverk där fabriker,

leverantörer och underhållsresurser kan täcka upp för varandra.

Behov av tydlig kravställning

Micael pekar på behovet av den typ av politisk styrning som

vi börjar se nu med bland annat ny försvarsindustristrategi. Frågan om

försörjningstrygghet kan inte lösas enbart av industrin. Med regleringsbrev och

styrdokument som tydligt formulerar krav på robusthet kan Försvarsmakten och

FMV kan ställa om.

Annons

”Industrin vill gärna bidra, men vi kan inte beställa åt oss

själva”.

Bilden delas av flera andra aktörer. Totalförsvarets

forskningsinstitut har i flera analyser varnat för sårbarheter i

försörjningskedjorna. Säkerhetspolisen har i sina rapporter påtalat riskerna

med utländska beroenden, och i Nato-sammanhang har man återkommande betonat

vikten av nationell kapacitet som grund för gemensam säkerhet.

Trots bristerna är budskapet från industrin tydligt: viljan

och kapaciteten finns. Svensk industri kan växla upp, bidra med kompetens och

skapa den robusthet som krävs – men riktningen måste vara gemensam.

”Vårt fokus måste vara på vad vi kan åstadkomma för Sveriges

bästa, snarare än på enskilda organisationsnummer”, säger Stefan Barbunopulos.

Det handlar om mer än affärer. Att bygga en starkare

försörjningsförmåga är i grunden en fråga om samhällsnytta och nationell

styrka.

Frågan saknar inte politisk förankring. Överste Magnus

Frykvall, chef för utvecklingsavdelningen på Försvarsmakten, påpekar att den

politiska styrningen redan finns, både i inriktningen för totalförsvaret 2025

och i Försvarsbeslut 2024. Däremot återstår det att omsätta dessa styrande

dokument till praktisk förmåga i leveranskedjor, service och produktion. Just

detta kommer stå i fokus på den kommande konferensen när politiker, myndigheter

och industri samlas för att diskutera hur styrningen blir verklighet.

En positivism framåt

Det är lätt att fastna i problembeskrivningar, men Micael

Lawson och Stefan Barbunopulos vill betona att det finns lösningar.

Klustertillverkning, inhemsk service, licensavtal och automatisering är några

vägar de pekar på. Andra länder har redan visat att det går.

”Svensk industri är redo att stötta både Sverige och våra

allierade”, säger Stefan.

Kriget i Ukraina har blivit en väckarklocka för hela Europa.

För Sveriges del handlar det nu om att bygga robusthet i alla led – inte för

att använda förmågan i krig, utan för att vara stark nog att slippa.

Konferens – Ny tenik Education

Näringlivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga – 25 september

Varmt välkommen att ta del av samtal och diskussion kring

hur näringslivet kan bidra till utvecklingen av Sveriges försvarsförmåga när Ny

Teknik Education tillsammans med Säkerhets- och Försvarsföretagen arrangerar konferensen

Näringslivets roll för att skala upp Sveriges Försvarsförmåga i

Stockholm den 25 september 2025. På scen ser vi bland andra GKN Aerospace

Engines koncernchef Joakim Andersson, Generalmajor Jonas Wikman och Christian

Hedelin, strategidirektör på Saab. Anmäl dig här

innan platserna tar slut!

Ny Teknik

Ny Teknik rapporterar om ny teknik inom energi, elbilsutveckling, övrig fordonsindustri, tech och digitalisering, it och telekom, innovation, miljö, om startupbolag och nya entreprenörer, om industrins utveckling och om hur tekniken förändrar samhället.

Tidningen Ny Teknik riktar sig till ingenjörer, it-specialister, teknikkonsulter, forskare, studenter, beslutsfattare och allmänt teknikintresserade. Ny Tekniks mål är att hålla läsare uppdaterade med de senaste och viktigaste från teknikvärlden i form av nyheter, reportage och fördjupningar.

Ny Teknik finns som nyhetssajt, nyteknik.se, och som papperstidning.

Första numret av Ny Teknik kom ut 26 oktober 1967. Tidningen är i dag en del av mediehuset Ny Teknik Group Sverige AB, ett fristående svenskt medieföretag. Övriga tidningar i mediehuset är Teknikhistoria, Arbetarskydd och Lag & Avtal.

HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!

”De senaste fem åren har förändrat spelplanen för många teknikföretag. Pandemin, övergång till hybridarbete, ökad global reglering, ekonomisk instabilitet, AI och snabbföränderliga marknader har skapat en nivå av komplexitet som inte längre kan hanteras genom mer av samma sak. Istället ser vi företag bygga en ny typ av verktygslåda – en som är rustad för osäkerhet och samarbete.

Fler ledare inom allt från AI-utveckling till teknisk produktledning tar nu begrepp som psykologisk trygghet och inkluderande ledarskap på allvar. Inte som ideal, utan som praktiska förutsättningar för att navigera i komplexitet. När team får utrymme att ställa frågor, ifrågasätta antaganden och dela ofärdiga idéer ökar både innovationsförmågan och kvaliteten i besluten. När olika perspektiv lyfts, blir det lättare att upptäcka risker och snabbare hitta lösningar.

Vi ser nu hur teknikorganisationer börjar integrera trygghet och inkludering i det operativa ledarskapet – i hur projekt drivs, beslut fattas och team formas. Miljöer där det är tryggt att tänka högt och där misstag ses som lärande skapar både bättre processer och starkare resultat. Och de företag som gör detta till vardag, snarare än undantag, rapporterar snabbare lärande och högre innovationsförmåga.”

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

För Angelica var det tydligt varför hon valde just denna utbildning. Hon berättar:

”Jag ville stärka mitt ledarskap och få ett bredare perspektiv på hur teknik och affär hänger ihop. Utbildningen kändes helt rätt, både sett till innehåll och målgrupp, och jag lockades av att den tagits fram tillsammans med erfarna CTO:er från olika branscher. Det var ett genomtänkt och relevant upplägg för att utvecklas som teknisk ledare.”

Praktiska verktyg och viktiga perspektiv Under utbildningen fick Angelica med sig både strategiska perspektiv och praktiska verktyg som är direkt tillämpbara i hennes dagliga arbete. Hon lyfter fram helhetsförståelsen för CTO-rollen som en av de största vinsterna.

”Jag har fått med mig många praktiska verktyg som jag direkt kan använda i mitt arbete. Utbildningen gav en helhetsförståelse för hur teknik och affär hänger ihop inom organisationen, och vad CTO-rollen innebär i det sammanhanget. Blandningen av teori, praktiska övningar och inspirerande föreläsare var väldigt bra, och det gav också mycket att få höra reflektioner från andra i liknande roller men från helt olika branscher.”

En stark rekommendation

Annons

På frågan om hon skulle rekommendera utbildningen till andra, är svaret självklart:

”Absolut! Det här är en utbildning som verkligen utvecklar dig i rollen som CTO eller teknisk ledare, med fokus på både teknik, affär och organisation. Den ger ett helhetsperspektiv och konkreta verktyg. En riktigt bra kurs för att fortsätta växa i sitt ledarskap.”

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

Nästa kursstart Missade du denna omgång? Den 23 september startar en ny omgång som ger dig ett starkt kompetenskvitto med både teoretisk och praktisk kunskap samt de verktyg du behöver för att lyckas i CTO-rollen. Läs mer här .

Lättillgänglig automatisering och datadrivna arbetssätt med AI skapar nya möjligheter – men också nya krav på struktur och samarbete. Vi har fått möjlighet att prata med två framstående CTO:s i branschen, Tord Johnson, CTO på MTEK, och Martin Mazur, CTO-coach, som båda medverkar som lärare och föreläsare på Ny Teknik Educations kurs Certified Chief Technology Officer.

– Vi rör oss från traditionella rollfördelningar till mer tvärfunktionella team där samarbete mellan utvecklare, data scientists och domänexperter är avgörande. AI frigör tid för kreativ problemlösning och strategiskt tänkande – vilket också kräver ett nytt ledarskap, säger Tord Johnson, CTO på MTEK.

Nya sätt att organisera och samarbeta Även utvecklarens roll förändras. I stället för att fokusera på kodrad för kodrad handlar det i allt högre grad om att förstå affärsbehov och skapa förutsättningar för snabb anpassning. Hos MTEK används AI till exempel för att generera integrationsflöden direkt från behovsbeskrivningar, en process som tidigare krävde manuell konstruktion. Resultatet är avsevärt kortare ledtider och snabbare väg till värde.

Samtidigt ställer AI nya krav på hur teknikteam organiseras och leds. Självständigheten ökar, men också behovet av nära koppling till verksamheten. Iterativa, hypotesdrivna arbetssätt ersätter ofta traditionella utvecklingscykler.

– Som ledare handlar det mindre om att driva leverans och mer om att skapa rätt förutsättningar, säkra dataetik och möjliggöra lärande, förklarar Johnson och fortsätter:

Annons

– Det innebär också att facilitera en kultur där AI används ansvarsfullt och med förståelse för både potential och risk.

Tekniken förändras – men ledarskapsprinciperna består

Denna artikel är en annons från Ny Teknik Education. Texten är inte skriven av journalisterna på Ny Tekniks redaktion.

Martin Mazur, tidigare CTO på Tretton37, understryker dock att även om AI tillför nya verktyg, är grundprinciperna för gott ledarskap oförändrade.

– AI är ett nytt verktyg som självklart behöver integreras i vår vardag och våra arbetssätt. Men grunden är densamma – det handlar om att bygga organisationer där människor kan ta ansvar, tänka själva och samarbeta effektivt.

Han lyfter också risken med att dras med i teknikens hype.

– Det viktigaste är att man inte rycks med i hypen. AI är ett verktyg, ibland en teknik, ibland ett sätt att lösa problem. Men oavsett vilket måste idé och syfte stå i centrum. Det är först när verkliga kundproblem möter ny teknik som värdefulla, hållbara lösningar uppstår.

Ansvar, risker och strategisk kontroll Att lyckas med AI kräver också tydliga strukturer: policyer, riktlinjer och kontinuerlig utvärdering. När tekniken påverkar affärskritiska beslut blir transparens och mänsklig kontroll avgörande för att skapa förtroende. Men AI innebär också reella kostnader och strategiska risker. Kompetensförsörjning, datahantering och beroendet av externa plattformar måste vägas in i varje beslut.

– Ekonomiskt sett är det inte bara en fråga om investering i teknik – utan om att bevara sin strategiska handlingsfrihet, säger Mazur och fortsätter:

Annons

– Ju mer vi automatiserar och outsourcar till AI, desto mindre av den operativa kunskapen behåller vi internt.

Mätning av AI-projektens effekt måste också breddas. Det räcker inte att titta på kortsiktiga besparingar – värdet ligger ofta i förändrad innovationsförmåga, stärkt beslutsstöd och kulturell omställning. CTO:n är därmed fortsatt en nyckelfigur i att översätta teknik till verkligt värde – inte bara i kodbasen, utan i hela organisationens utveckling.

CTO:n som navigator i förändring Sammanfattningsvis är det tydligt att den förändrade rollen för CTO:n inte bara handlar om teknisk expertis, utan även om att kunna leda i en tid av snabb digital och kulturell transformation. Utöver fortsatta ansvar för sammanvävd teknik- och affärsutveckling ställer den snabba AI-utvecklingen nu även krav på god förmåga att leda människor genom förändring.

Vill du också bli CTO?  Den 23 september startar Ny Teknik Educations flaggskeppsutbildning Certified Chief Technology Officer (CTO)  – en unik möjlighet att fördjupa dig i CTO:s ansvarsområden och få ett helhetsperspektiv på strategi, teknik, operationell struktur och affärsmodell. Bokningen är öppen och du säkrar din plats här !

AI förändrar världen i snabb takt och revolutionerar hur företag arbetar, fattar beslut och skapar värde. För att möta denna utveckling behöver du och företaget inte bara förstå tekniken utan även hur den kan integreras för att driva innovation och konkurrenskraft. En genomtänkt AI-strategi är nyckeln till att framgångsrikt navigera i denna nya verklighet, hantera risker och maximera möjligheterna.

Nu är första omgången av kursen Diplomerad AI-strateg slutförd – och kursdeltagarna ger höga betyg: hela 4,7 av 5 i omdöme.

En av deltagarna var Linda Burman, objektproduktledare inom IT på Huddinge kommun, som berättar hur hon hittade till utbildningen:

– Jag var egentligen inte ute efter en utbildning just nu, men fick denna utbildning skickad till mig av en kollega som tyckte att den såg intressant ut för mig. Jag läste om utbildningen och insåg direkt att jag behövde och ville gå den så fort som möjligt. En fint paketerad utbildning som innefattade alla delar jag var intresserad av att lära mig mer om, säger hon.

Linda beskriver bredden på innehållet och kvalitén på föreläsarna som särskilt värdefullt:

– Det var så otroligt bra bredd på utbildningen där alla områden var så perfekta för vad denna roll som AI-strateg innefattar, och alla föreläsare gjorde utbildningen levande och lyfte innehållet med sina tilltalande och pedagogiska presentationer. Jag kommer att ta med mig kunskap, nätverk, självförtroende och insikt om att jag har fått rätt grund för att ta allt detta till min organisation och arbeta vidare med diverse AI-frågor.

På frågan om hon skulle rekommendera utbildningen till andra, svarar hon utan tvekan:

– Jag ger Ny Teknik Education och utbildningen ”Diplomerad AI-strateg” mina varmaste rekommendationer. Utbildningen innefattar de delar som en AI-strateg behöver ha koll på, och de föreläsare som har anlitats till utbildningen håller en väldigt hög nivå, och har fantastisk och relevant kunskap samt erfarenhet inom sina respektive områden. Detta tillsammans med utbildningens tänk och upplägg med att börja brett för att sedan bli mer och mer spjutspetsad gör denna utbildning komplett, säger Linda Burman.

Nästa kursstart för Diplomerad AI-strateg är redan planerad – och intresset är stort. Läs mer här.

Att kommunicera med en AI kan ibland kännas som att ge instruktioner till någon som alltid vill vara till lags, men som inte alltid riktigt förstår vad du egentligen menar. En enkel uppmaning som ’skriv en sammanfattning’ kan leda till allt från några få meningar till en hel uppsats, beroende på hur frågan är formulerad. Här kommer Prompt Engineering in i bilden.

Prompt engineering handlar om konsten att kommunicera effektivt med AI. Med den snabba utvecklingen på området och dess ökande integration i både privata och professionella sammanhang, har det blivit en viktig färdighet att bemästra. Dagens språkmodeller är designade att vara hjälpsamma och tillmötesgående, men de tenderar ibland att ge missvisande svar eller resonemang baserat på osäkra antaganden. Att effektivt vägleda AI till att ge relevanta och användbara svar är därför inte helt enkelt.

För att bemästra AI krävs mer än bara att trycka på en knapp. Det handlar om att förstå hur man formulerar sina frågor på ett sätt som får AI att ge precisa och användbara svar. Det är här kunskap, strategi och insikt i prompt engineering kommer in.

I Ny Teknik Educations nya kurs, Prompt Engineering med AI-experten Hannes Wideteg, får du verktygen för att ta kontroll över dialogen med AI.

Under kursen får du en grundlig förståelse för de viktigaste principerna inom prompt engineering och lär dig tekniker och metoder för att formulera effektiva prompts. Du får praktisk erfarenhet av att arbeta med olika språkmodeller och lär dig hur du anpassar dina prompts för olika ändamål. Vi går också igenom hur man hanterar komplexa frågeställningar och undviker vanliga fallgropar, så att du kan maximera potentialen i AI-verktyg och få bättre resultat.

Vill du få bättre svar? Då är nyckeln att lära dig att ställa bättre frågor. Läs mer här.

Artificiell intelligens (AI) har blivit en central drivkraft inom tillverkningsindustrin och erbjuder lösningar som förbättrar effektivitet, kvalitet och innovation. Genom att kombinera digitalisering, datadriven analys och maskininlärning skapas nya möjligheter att optimera produktionen och förstärka konkurrenskraften.

Den 27 maj deltar två ledande experter inom AI i industrin som talare på Ny Teknik Educations konferens Industrial AI Nordic Summit 2025: Luba Weissman, AI Director på Epiroc, och Linda Örtlund, Interim Director of Digital Engineering & Innovation på SKF. Under konferensen kommer de att dela med sig av sina erfarenheter och insikter om hur AI kan implementeras för att driva innovation och skapa affärsnytta inom industrin.

Framgångsfaktorer för effektiv AI-implementering

Vi passade på att ställa några frågor till Linda och Luba om de vanligaste AI-tillämpningarna inom industrin just nu och hur dessa teknologier används för att förbättra verksamheten.

– AI används på flera sätt som har stor inverkan på verksamheten. En vanlig tillämpning är tillståndsövervakning där AI övervakar maskinernas tillstånd och förutsäger när underhåll behövs. Detta minskar oplanerade driftstopp och förbättrar maskinernas livslängd, säger Linda från SKF.

Ett annat viktigt område är kvalitetskontroll och robotik, där AI används för att skapa smartare tillverkningsprocesser:

– Med AI kan vi snabbt och noggrant identifiera defekter och avvikelser, vilket gör att vi kan agera snabbare än med manuella inspektioner och därmed förbättra produktkvaliteten. AI används tillsammans med robotik för att förbättra kvalitetskontroll och skapa smartare tillverkningsprocesser. Genom att analysera data från sensorer och maskiner identifierar AI flaskhalsar och ineffektiviteter i produktionslinjen samt föreslår förbättringar som ökar produktiviteten och sänker kostnaderna. Exempel på detta är slipningscykler, härdningscykler och autonoma transporter inom fabriken, tillägger Linda.