Introduktion

Christian Helgesson,
VD,
Ny Teknik Education

Lukas Wärend Ewerlöf,
Moderator,
Sigholm

Energifrågans alla marknader – mer än bara elektrifiering

Svante Axelsson,
Nationell Samordnare,
Fossilfritt Sverige | Regeringskansliet

Elektrifieringen dominerar debatten – men energisystemet är större än så. Hur hänger el, bioenergi, fjärrvärme, vätgas och industriella flöden ihop?

Sverige och EU – energi, säkerhet och konkurrenskraft

Energi är inte längre bara en marknadsfråga – det är en strategisk infrastrukturfråga. Hur påverkar EU:s energipolitik, handelssystem och säkerhetspolitiska prioriteringar Sveriges energisystem och industriella konkurrenskraft? Och vilken roll spelar Norden i Europas energisäkerhet och gröna omställning?

Valreflektioner: Den svenska energipolitikens vägval

Vilka politiska signaler påverkar energimarknaden nu? Kommer vi se ökad investeringsvilja, tydligare styrning – eller större osäkerhet?

Marknad eller planering – behöver vägen mot framtidens elsystem styras?

Niclas Damsgaard,
Chief Strategist,
Svenska Kraftnät

Ska elnätskapacitet och investeringar styras av marknadssignaler eller genom strategisk planering? Behöver vi prioritera mellan industri, samhällskritisk verksamhet och nya etableringar som datacenter? Hur ser vi till att efterfrågan tillgodoses på lång sikt?

Panel: Elektrifieringens kraftprov – klarar systemet efterfrågan och vem ska få förtur?

Marie Knutsen-Öy
Vice President Energy Solutions,
Einride

Anna Denell
Chief Sustainability Director,
Vasakronan

Industrins, transportsektorns och fastighetssektorns elektrifiering kräver enorm kapacitet. Hur ska tillgången prioriteras? Vad är viktigt för elektrifieringens aktörer?

Tillståndsprocesser och elnät – hur bygger vi i elektrifieringens tempo?

Elnätet är en kritisk flaskhals i energiomställningen. Hur kan utbyggnaden av elnät och energiinfrastruktur gå snabbare utan att tumma på miljöhänsyn och rättssäkerhet? Vilka förändringar krävs i regelverk, planprocesser och samverkan mellan myndigheter, nätbolag och industri för att möta det växande elbehovet?

Investeringskrisen i ny kraftproduktion – vem vågar egentligen bygga nytt?

Vind- och solkraft är de kraftslag som byggs snabbast globalt – ändå har den svenska vindkraftsutbyggnaden fallit från cirka 5 TWh per år till nära noll. Vad beror det på? Är det politisk osäkerhet, tillståndsprocesser, lönsamhet, kommunala veton eller förändrade marknadsvillkor? Och vad får det för konsekvenser för Sveriges långsiktiga elbalans, priser och industriella konkurrenskraft?

Beredskapsfrågan: Vem äger egentligen vårt energisystem?

FOI – Totalförsvarets Forskningsinstitut

Hur hanterar vi säkerhetsrisker i en globaliserad energimarknad? Kan vi ha utländska komponenter som del av vår utrustning för kritisk infrastruktur? Är det vettigt med utlandsägande i våra vindkraftparker? Vem står bakom mjukvaran som digitaliserar våra system?

Resiliens och självförsörjande – lokal energiproduktion och flexibilitet som motståndskraft

Göteborg Energi

Beredskapsfrågan är mer än hot mot IT-system och infrastruktur, det gäller även att säkerställa att vi kan producera och leverera energi, el och värme vid krissituationer. Fjärr- och kraftvärme kan här spela en stor roll för resiliens och självförsörjandegrad.

Vattenkraftens framtid och betydelse för det nordiska energisystemet

Norden har unika förutsättningar genom vattenkraften, som säkerställer förnybar energi, producerar närmare 50 % av svensk el och är en viktig systemtjänst genom balans- och reglerkraft. Men vattenkraften är inte heller utan sina utmaningar – hur tar vi vattenkraften framåt? Är vattenkraften färdigutvecklad? Finns det möjligheter till effekthöjningar eller andra anpassningar till elmarknaden? Vilka spår för utveckling ser vi framåt?

Panel: Innovation för framtidens energisystem – teknik och nya affärsmodeller

Vilka innovationer kommer att förändra energisystemet de kommande åren? Hur kan teknik användas för att stärka flexibilitet, kapacitet och säkerhet – och vilka lösningar är redo att skalas upp redan idag?

Datacenter och industri – Varför är det viktigt att Sverige har datacenter och hur gör vi etableringen på rätt sätt?

Vad innebär datacentersatsningarna för våra system – är det en belastning eller resurs? Hur integrerar vi datacenter i kraftsystemet?

Flexibilitet i fastighet: Kan energigemenskaper skapa nya affärsmodeller?

I fastighetssektorn finns unika möjligheter för flexibilitet i praktiken genom optimering av värme och ventilation samt innovativt användande av energidelning, laddning och energigemenskaper. Vilka lösningar implementeras i fastigheter för effektiv energiförbrukning och ökad flexibilitet?

Värmeslaget om staden – vem tar plats i framtidens fjärrvärmesystem?

Fjärrvärmen står inför ett strategiskt vägval. Ökad elektrifiering, konkurrens från fastighetsnära värmepumpar och varierande tillgång till spillvärme från industrin förändrar affärslogiken. Hur bygger vi ett värmesystem som är både klimatmässigt hållbart, ekonomiskt konkurrenskraftigt och systemstabiliserande?

Transportsektorns elektrifiering och dess påverkan på energisystemet

Gustaf Länn,
Uppdragsledare för den nationella samordningen av laddinfrastruktur
Energimyndigheten

Hur hanterar vi obalanser långt ut i nätet och hur kan vi se till att nätet är redo för elektrifiering av såväl privatbilar som tunga transportfordon?

Energisystemet utanför elnätet

Bränsle och värme för samhället kan komma från andra källor än el – som bioenergi, vätgas och fjärrvärme.

Avslutande reflektion och diskussion

Christian Helgesson,
VD,
Ny Teknik Education

Lukas Wärend Ewerlöf,
Moderator,
Sigholm